| Desert Storm Essay, Research Paper
HUMANIT?RA OCH MILJ?M?SSIGA
ASPEKTER P? GULFKRIGET 1990 -
1991
INLEDNING
I denna uppsats har jag valt att behandla humanit?ra och milj?m?ssiga
aspekter p? Gulfkriget 1990 -1991. P? grund av ?mnets omfattning har jag
valt att strikt begr?nsa mig till dessa aspekter och inte ta upp t ex
milit?ra och strategiska s?dana. Detta har tyv?rr visat sig vara ett ?mne
som inte ens jag klarar av att skriva p? ett roligt s?tt om.
INNEH?LLSF?RTECKNING
1. KUWAIT
1:1 Inledning
1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsf?ngar och civilbefolkning
1:3 Skadeverkningar p? milj?n i Kuwait
1:4 Plundring och f?rst?relse
2. IRAK
2:1 Inledning
2:2 Flygoffensiven – Operation Desert Storm
2:3 Markoffensiven – Operation Desert Sabre
2:4 Skadeverkningar p? milj?n i Irak
K?LLF?RTECKNING
“Gulfkriget och den humanit?ra folkr?tten” av Christer Ahlstr?m, Folkr?ttsdelegatio-
nen, Stockholm 1992
“The true cost of conflict”, Kapitel 2, “The Iraq Conflict” av
Gregory Quinn
1. KUWAIT
1:1 Inledning
Den 2 augusti 1990 invaderades Kuwait av irakiska trupper. Detta var den
slutliga kulmen p? en l?ngre tids konflikt mellan l?nderna ang?ende olje-
f?lt p? den irak-kuwaitiska gr?nsen, och ?ar i norra Gulfen. De verbala
hotelserna trappades gradvis upp under 1990, f?r att kulminera i juli med
att Irak anklagade Kuwait f?r att ha stulit irakisk olja till ett v?rde av
2.4 biljoner USD. Natten till den 2 augusti inleddes invasionen. Det
kuwaitiska f?rsvaret ?verraskades, och de invaderande styrkorna m?tte ringa
motst?nd. Vid 7-tiden p? morgonen stod de irakiska styrkorna i Kuwait City,
och efter 48 timmar hade hela landet intagits. Den 8 augusti f?rklarade den
irakiska ledningen sin avsikt att annektera Kuwait, och den 28 augusti
offentliggjordes att gr?nsomr?dena mellan Irak och Kuwait hade inf?rlivats
med den irakiska provinsen Basra, samt att ?vriga delar av Kuwait nu ut-
gjorde Iraks 19:de provins. F?r f?rsta g?ngen i FN:s historia hade en
medlemsstat attackerat och uppl?st en annan.
1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsf?ngar och civilbefolkning
Under de f?rsta fem m?naderna av ockupationen blev uppskattningsvis ca
10 000 kuwaitier tillf?ngatagna. M?nga f?rdes till krigsf?ngel?ger i Irak. I
f?ngl?gren r?dde ?tminstone inledningsvis sv?ra f?rh?llanden. Det var brist
p? mat, vatten och medicin. Tortyr i samband med f?rh?r f?rekom, men
troligtvis ingen systematisk tortyr. Men ?n v?rre drabbades de som
arresterats s?som varande misst?nkta f?r att tillh?ra den kuwaitiska mot-
st?ndsr?relsen. Irakierna inledde p? ett tidigt stadium en politik som gick
ut p? att underkuva alla tecken p? motst?nd. Husrannsakningar genomf?rdes
f?r att finna medlemmar av motst?ndsr?relsen och utl?ndska medborgare. Om-
fattande arresteringar genomf?rdes. Terrorn mot civilbefolkningen ?kade i
omfattning, med bl a godtyckliga avr?ttningar. Den 21 februari inleddes en
kampanj av massarresteringar. Tusentals civila kuwaitier arresterades och
f?rdes till Irak. Under ockupationen inf?rde irakierna lagar som f?reskrev
d?dsstraff f?r:
1) hamstring av mat f?r kommersiella syften
2) plundring
samt 3) skyddande av en utl?nning i syfte att g?mma honom f?r myndigheterna.
?vergreppen p? civilbefolkningen var allts? omfattande. Enligt en
studie av Dr Al-Hammadi (Report on the situation of human rights in Kuwait
under Iraqui occupation, FN dokument E/CN4/1992/26, sid.30) s? utsattes ca
79% av de arresterade f?r tortyr. De tortyrmetoder som anv?ndes var bl a
misshandel, elchocker, br?nnm?rkning, upph?ngning i f?tterna, utdragning av
naglar samt stympning. Tortyren mot kvinnor utgjordes huvudsakligen av v?ld-
t?kter. Antalet utsatta kvinnor uppskattas till minst 1000, men det verkliga
antalet ?r troligen betydligt h?gre, p g a att de flesta kvinnor inte vill
erk?nna att de har blivit v?ldtagna. Har en kvinna blivit v?ldtagen s? upp-
fattas det n?mligen som att hon har dragit skam och van?ra ?ver familjen.
Kuwaitiska l?kare uppskattar att minst 300 kvinnor blivit gravida som en
f?ljd av dessa v?ldt?kter. M?nga kvinnor flydde senare till Egypten eller
Filippinerna f?r att g?ra abort. Om en person avr?ttas utan att ha f?tt sin
sak pr?vad av en kompetent domstol, s? kallas det f?r en extrajudiciell av-
r?ttning, eller med andra ord ett mord. Enligt Amnesty International uppg?r
antalet extrajudiciella avr?ttningar av civilpersoner till ?ver 1000. De
flesta blev torterade innan de avr?ttades. Detta ?r ett brott mot den IV
Gen?vekonventionen om r?tt till liv. Det f?rekom att personer avr?ttades i
sina familjers n?rvaro. Personen f?rdes hem, ?vriga familjemedlemmar
tvingades ut f?r att besk?da avr?ttningen, och fick sedan ta hand om kroppen.
Kropparna efter avr?ttade m?nniskor kunde ocks? l?mnas p? offentliga platser
till allm?nhetens besk?dande. Det f?rekom ocks? att f?ngar tvingades spela
rysk roulette med varandra. Detta ledde ocks? till en del d?dsfall.
1:3 Skadeverkningar p? milj?n i Kuwait.
Irak f?rst?rde 810 av sammanlagt 1080 kuwaitiska oljek?llor. Av dessa s?
sattes 742 i brand. Dessa spred ut stora m?ngder oljer?k inneh?llande m?nga
giftiga och cancerframkallande kemiska ?mnen. Detta ber?knas ha l?ngsiktiga
negativa konsekvenser f?r befolkningens h?lsa i form av bl a ett ?kande
antal cancerfall samt fosterskador. Vid sl?ckandet av de brinnande olje-
k?llorna uppstod ?ven ett annat problem. Den personal som skulle t?ppa till
oljek?llorna hann inte g?ra detta i samma takt som brandsl?ckningspersonalen
sl?ckte br?nderna. Detta fick till f?ljd att stora m?ngder olja, ca 150
miljoner fat, rann rakt ut i ?knen och bildade stora sj?ar med olja. Man be-
r?knar att ca 13 000 kvkm, eller 60%, av Kuwaits yta t?cktes av olja. Detta
har orsakat mycket stora skador p? v?xt- och djurlivet. Troligen har oljan
ocks? tr?ngt ner och f?rorenat grundvattnet. Ett annat hot mot Kuwaits be-
folkning ?r de ca 2 miljoner minor och de flera miljoner odetonerade
ammunitionseffekter som finns kvar i marken. Enbart runt Kuwait City har
?ver 3 miljoner odetonerade ammunitionseffekter p?tr?ffats. Dessa kommer att
utg?ra ett st?ndigt hot mot befolkningen under m?nga ?r fram?ver. Min-
r?jningsexperter har uppskattat att det kommer att vara n?stan om?jligt att
r?ja de omfattande minf?lten i s?dra Kuwait.
1:4 Plundring och f?rst?relse
Det ockuperade Kuwait utsattes f?r en mycket omfattande och systematisk
plundring av irakiska trupper. Aff?rer, bost?der, bibliotek, industrier,
hotell, regeringsbyggnader, sjukhus m m utsattes f?r plundring och f?r-
st?relse. Vissa kuwaitiska f?retag uppl?stes av irakierna, samtidigt som
deras tillg?ngar konfiskerades. Bland andra drabbades Kuwaiti Airways,
Kuwaiti National Bank samt Kuwaiti General Transport Company av detta.
Irakiska soldater hade order om att montera ner respektive omh?nderta vissa
f?rem?l f?r vidare transport till Irak. Detta g?llde bl a material fr?n
bibliotek, forskningsresultat fr?n vetenskapliga institutioner, teknisk ut-
rustning fr?n sjukhus, religi?sa manuskript samt f?rem?l fr?n mus?er. Det
kuwaitiska nationalmus?et plundrades bl a p? f?rem?l fr?n ?r 3000 f Kr. En
FN-rapport uppskattar de ekonomiska skadorna enbart fr?n plundringen av
aff?rer till ca 1 miljard USD. N?r sedan irakierna flydde fr?n Kuwait, s?
sattes ?ver 200 byggnader, bl a parlamentet, emirens palats, sjukhus samt
Kuwaits nationalmuseum i brand.
2. IRAK
2:1 Inledning
Omv?rldens reaktioner p? Iraks beteende l?t inte v?nta p? sig. Genom ett an-
tal resolutioner f?rd?mde FN:s s?kerhetsr?d det irakiska agerandet och
kr?vde att Kuwaits suver?nitet skulle ?teruppr?ttas. N?r s? inte skedde,
utan Irak fortsatte med ockupationen, gick s?kerhetsr?det vidare och antog
resolution 678, som auktoriserade de medlemsstater som samarbetade med den
legitima kuwaitiska regeringen att anv?nda sig av n?dv?ndiga medel,
inkluderande milit?rt v?ld, f?r att driva ut de irakiska trupperna ur Kuwait
efter den 15 januari 1991, om inte Irak hade dragit sig tillbaka innan dess.
USA ledde bildandet av en allians mellan v?stl?nder och arabstater. F?rsta
uppgiften var att f?rsvara Saudiarabien (Operation Desert Shield), f?r att
sedan kunna ha Saudiarabien som bas f?r de kommande attackerna mot Irak. Den
17 januari 1991 inleddes s? Operation Desert Storm, med den st?rsta flyg-
armada som v?rlden hade sk?dat. Flygoffensiven riktade sig mot m?l i b?de
Irak och Kuwait. Den 24 februari inleddes markoffensiven, Operation Desert
Sabre, som med en indirekt omfattningsr?relse flankerade de irakiska
trupperna i s?dra Irak och i Kuwait. Efter 100 timmar var den irakiska
arm?ns ?de beseglat, och FN-koalitionen inf?rde ett ensidigt upph?rande med
offensiva operationer.
2:2 Flygoffensiven – Operation Desert Storm
Den 17 januari 1991, kl 03.00 lokal tid, inledde FN-koalitionen flyg-
offensiven mot m?l b?de i Irak och Kuwait. Under den inledande fasen av
luftoffensiven koncentrerades insatserna mot det irakiska luftf?rsvaret, med
syftet att erh?lla luftherrav?lde ?ver Irak och Kuwait. Radarstationer,
ledningscentraler f?r flygvapnet samt flygbaser utsattes f?r massiva angrepp.
N?r luftherrav?ldet uppn?tts, ?vergick man till att attackera milit?ra
lednings- och sambandscentraler. En annan typ av m?l som hade h?g prioritet
var anl?ggningar f?r produktion och lagring av kemiska och biologiska
stridsmedel. Efter att Irak den 18 januari hade attackerat Israel med s k
Scud-missiler s? tvingades en stor del av koalitionens flyguppdrag att ut-
nyttjas i jakten p? dessa missilers mobila uppskjutningsramper. De huvud-
sakliga syftena med den strategiska flygoffensiven mot Irak var:
1) att sk?ra av f?rbindelselinjerna mellan ledningen i Bagdad och de
irakiska styrkorna som var grupperade i “Kuwaiti Theatre of Operations”(KTO)
2) att sl? ut produktionskapaciteten f?r massf?rst?relsevapen
3) att sl? ut vissa f?r den irakiska krigsmakten viktiga st?dfunktioner som
t ex elsystem och oljeanl?ggningar
4) att f?rst?ra viktiga kommunikationsanl?ggningar som t ex broar, j?rn-
v?gar och flygplatser.
Operation Desert Storm utf?rdes med flygplan som representerade det senaste
inom den tekniska utvecklingen, d?ribland F-117 A Stealth Bomber, ett flyg-
plan som inte syns p? radar och som d?rf?r osett kan “smyga” sig p? fienden.
Men ?ven ?ldre flygplan som t ex B 52:or fr?n 50-talet deltog i flyg-
offensiven. Genom massmedia f?rmedlades bilden av ett kliniskt krig, d?r
majoriteten av alla m?l attackerades med laserstyrd ammunition som tr?ffade
sina m?l med osviklig precision. Detta var dock inte n?gon sanningsenlig
bild. I sj?lva verket s? utgjordes endast 8,8%, eller 7400 ton, av de
sammanlagt 84 200 ton bomber som f?lldes under Desert Storm av precisions-
styrda bomber. De resterande 91,2% utgjordes av konventionella ostyrda
bomber. Ett av exemplen p? att skyddet f?r civila inte fungerade ?r attacken
p? Al-Ameriyyabunkern i Bagdad. Koalitionen h?vdade att bunkern var en
milit?r kommunikationscentral, som var kamouflerad och bevakades av milit?ra
vakter. De irakiska myndigheterna h?vdade att bunkern var en civilf?rsvars-
anl?ggning. Koalitionen p?stod sig ha sett de milit?ra vakter som stod ut-
posterade p? utsidan av bunkern – men vad de tydligen missat var att hundra-
tals kvinnor och barn gick in i bunkern i skymningen och l?mnade den i
gryningen. Ca 300 kvinnor och barn omkom vid bombningen av bunkern. Det
f?rekom ?ven attacker p? fabriker som framst?llde civila produkter, bl a en
fabrik som tillverkade mj?lkers?ttning f?r sm?barn. I sju st?der bombades
dessutom lagerlokaler inneh?llande livsmedel avsedda f?r civilbefolkningen.
Bristande underr?ttelsetj?nst tros ha varit orsaken till att civila m?l
attackerades. Men den kategori av attacker som orsakade den st?rsta m?ngden
civila offer var ?nd? attackerna mot elkraftverk i Irak. M?nniskor dog dock
inte genom sj?lva attackerna p? stationerna, utan p? grund av de indirekta
effekter som dessa attacker fick p? det civila samh?llet. N?rmare 75% av el-
produktionen slogs ut under konflikten. I st?derna upph?rde pumparna f?r av-
loppssystemet att fungera. Detta medf?rde att avloppsr?ren exploderade, och
avloppsvatten trycktes upp till markniv?n, d?r det utgjorde en bidragande
faktor till att sprida sjukdomar. Vattenreningsverken slogs ut och kunde
inte rena tillr?ckligt med vatten f?r att f?rs?rja st?derna. Epidemier ut-
br?t bland befolkningen. Samtidigt uppstod en stor brist p? mediciner, p g a
att avsaknaden av elstr?m ledde till att m?jligheterna att f?rvara
mediciner p? sjukhusen f?rsvann, och stora m?ngder mediciner f?rst?rdes
p g a brist p? kylf?rvaring. Antalet fall av hepatit, tyfus, m?ssling och
lunginflammation ?kade under ?ret efter kriget med mellan 300% (m?ssling)
och 700% (hepatit). Det f?rekommer uppgifter om att ca 70-90 000 irakiska
civila omkommit i sviterna efter utslagningen av elsystemet.
2:3 Markoffensiven – Operation Desert Sabre
Den 24 februari inledde FN-koalitionen markoffensiven, som gick under be-
teckningen Operation Desert Sabre. Genom vilseledning hade koalitionen f?tt
irakierna att tro att markoffensiven skulle genomf?ras vid den saudi-
kuwaitiska gr?nsen. Men genom en omfattande kringg?ende man?ver – “Hail Mary
Pass” – kom offensivens huvudpunkt i st?llet att f?rflyttas v?sterut till
gr?nsomr?det mellan Irak och Saudiarabien. De irakiska frontf?rbanden,
kraftigt decimerade efter veckor av massiva flygbombningar och omfattande
deserteringar, gjorde ringa motst?nd. M?let f?r de framryckande trupperna
?ster om Kuwait var att snabbt sk?ra av den enda ?terst?ende irakiska re-
tr?ttv?gen utmed Eufrat. Efter 100 timmar hade den irakiska arm?n “m?tt sitt
Cannae” och gett upp, och koalitionen inf?rde ett ensidigt upph?vande av
offensiva operationer. Mellan 60 och 100 000 irakiska soldater och ca 3 000
irakiska civila hade d? d?tt i kriget. Koalitionen inr?knade 295 d?da och
998 skadade. Det totala antalet irakiska krigsf?ngar som togs av koalitionen
uppges till mellan 85 och 100 000 stycken. Dessa behandlades j?mf?relsevis
v?l och helt i ?verensst?mmelse med f?reskrifterna i den III Gen?ve-
konventionen. De medlemmar av koalitionen som togs till f?nga av irakierna
behandlades dock mindre v?l. De uppgifter som f?religger anger dessutom att
f?ngar fr?n koalitionens arabiska deltagare behandlades s?mre ?n de v?ster-
l?ndska. I regel f?rdes nedskjutna piloter och andra tillf?ngatagna till
Bagdad, d?r de f?ngslades i den regionala underr?ttelsetj?nstens lokaler, av
krigsf?ngarna kallade “the Biltmore”. D?r utsattes de f?r ing?ende f?rh?r.
De fick sm? matransoner och otillr?ckligt skydd mot kyla. Detta strider mot
artiklarna 25 och 26 i krigsf?ngekonventionen. Anledningen till att f?ngarna
placerats p? just “the Biltmore” var troligen ett f?rs?k fr?n irakisk sida
att skydda platsen mot koalitionens flyganfall, allts? att anv?nda krigs-
f?ngarna som m?nskliga sk?ldar. Detta ?r f?rbjudet enligt artikel 23 i
krigsf?ngekonventionen. Den 23 februari utsattes ?nd? “the Biltmore” f?r ett
flygangrepp fr?n koalitionens sida. Ingen krigsf?nge skadades dock i
attacken. Efter detta flyttades krigsf?ngarna antingen till Abu Abu Ghurayb-
f?ngelset eller till milit?rf?ngelset Al-Rashid. Placerande av krigsf?ngar i
f?ngelser strider mot artikel 22 i krigsf?ngekonventionen. Ett annat brott
mot internationell humanit?r r?tt, som v?ckte stor uppm?rksamhet, var n?r
nedskjutna piloter fr?n FN-koalitionen visades upp i irakisk TV, och
tvingades l?sa upp meddelanden som riktade sig mot deras heml?nder. Det
f?rekommer ?ven uppgifter om att i synnerhet krigsf?ngar fr?n arabiska
l?nder utsatts f?r fysiskt och psykiskt v?ld. Detta strider mot artiklarna
13 och 17 i Gen?vekonventionen och ?r enligt artikel 130 en sv?r ?ver-
tr?delse av konventionen. Slutsatsen vad det g?ller Iraks behandling av
krigsf?ngar, ?r att landet ?terigen gjort sig skyldigt till flera brott mot
internationell humanit?r r?tt.
2:4 Skadeverkningar p? milj?n i Irak
Kriget medf?rde enorma skadeverkningar p? milj?n i Irak. Tonvis med bomber
och ammunition som inte exploderat ligger fortfarande kvar p? slagf?ltet,
och skadar fortfarande oskyldiga civila. Uppskattningsvis var det ca 600 av-
skjutna bomber, raketer o dyl per dag som aldrig exploderade. Detta g?r
sammanlagt mellan 1,6 och 1,8 miljoner. Ingen r?jning av dessa har f?re-
kommit i Irak. Enligt en hemlig rapport fr?n UK Atomic Energy Authority
ligger det dessutom ca 40 ton f?rbrukat uran fr?n k?rnvapen kvar p? slag-
f?ltet. Detta ber?knas utg?ra en fara f?r ca en halv miljon m?nniskor, som
f?r bl a f?rh?jda cancerrisker genom str?lningen fr?n detta uran, som natur-
ligtvis ?ven f?rorenar milj?n f?r en mycket l?ng framtid. Som jag redan har
n?mnt i avsnittet om skadeverkningar p? milj?n i Kuwait, s? satte irakierna
eld p? 742 kuwaitiska oljek?llor, och f?rst?rde 68 andra. R?ken fr?n de
brinnande oljek?llorna har lett till omfattande f?roreningar i atmosf?ren.
Regionen har f?tt mindre sol, vilket har lett till en temperaturs?nkning.
Mark och vatten ?r kraftigt f?rorenade. Dessutom sl?pptes mellan 4 och 8
miljoner fat olja rakt ut i Persiska viken. Motivet f?r denna handling var
troligen att f?rsv?ra en amfibieoperation mot den kuwaitiska kusten. Vatten-
temperaturen i Persiska viken har sjunkit, vilket medf?rt att fiskens
m?jligheter till reproduktion f?rs?mrats. De brinnande oljek?llorna sl?ppte
ut stora m?ngder kemikalier. Detta kommer att leda till en ?kad cancerrisk,
samt f?delsedefekter hos befolkningen i Irak och Kuwait. Dessutom l?t den
irakiska regeringen torrl?gga ?ver 7 500 kvkm av landets sammanlagt 20 000
kvkm tr?skmarker. Orsaken till att de l?t g?ra detta var f?r det f?rsta att
underl?tta arm?ns f?rflyttningar, samt f?r det andra att utrota de tre
arabiska stammar som levde i tr?skmarkerna. Av de ca 500 000 m?nniskor som
en g?ng levde d?r, finns nu bara n?gra f? utspridda folkspillror kvar, som
inte l?ngre kan f?rs?rja sig av den uttorkade marken. Stora tr?skmarker, som
funnits i tusentals ?r, har f?rvandlats till ?de vidder av torkad, sprucken
lera. De djur och fiskar som levde d?r har d?tt. Tr?skmarkerna har torkats
ut genom att bygga f?rd?mningar, och genom att avleda de floder som fl?t
genom tr?sken. Men eftersom vattnet m?ste ta v?gen n?gonstans, s? har detta
lett till att jordbruksmarkerna ?ster om Tigris nu ?r dr?nkta under upp till
2,5 meter vatten, medan jordbruksmarkerna v?ster om Tigris ?r totalt ut-
torkade. I ett land, d?r det r?der en stor brist p? mat, har allts? stora
arealer jordbruksmark upps?tligen f?rst?rts. Uttorkningen av Iraks tr?sk-
marker har kallats f?r ett “ecocide” – milj?mord (genocide = folkmord).
IRAK
Area: 435 000 kvkm
Befolkning: 19,6 miljoner
Befolkning per kvkm: 45
my name is ola
|